Lantligt café mellan Huskvarna och Gränna

   

Lantligt café i anor från förr välkomnar er innanför vår dörr    

Info om gammelstugan


 

Flättinge Uppegård har sina rötter i en medeltida frälsegård som senare delades upp i tre delar. Troligen indrogs Uppegården till kronan för att nyttjas som befälsbostad 1680.

Gammelstugan motsvarar i plan de mönsterritningar för löjtnanter, fänrikar och kornetter som Erik Dahlberg utarbetade 1687, en enkelstuga med förstukök och dubbla framkamrar.

Denna variant av framkammarstuga var också vanlig bland allmogen i Småland.

Vad som skiljer sig från Dalhbergs ritning är de betydligt högre timmerväggarna.

Gammelstugan utgjorde från början en timrad, möjligen rödfärgade, stuga med torvtak.

Eldstäderna var placerad i byggnadens mittaxel med öppna spisar i stugan och de båda kamrarna samt kökshärd och bakugn i köket.

Troligen är kistspisen i sydvästra kammaren den ursprungliga. Byggnaden hade låga liggande fönster lufter med 24 blyinfattade rutor, varav ett finns bevarat med grönt glas, och ytterdörrar med rombmönstrade panel , likaså bevarade.

Porten satt i förstugan och upp till denna måste en hög trappa ha fört med tanken på den höga sockeln. Hur den varit beskaffad vet man inte, men några förtagningar på ömse sidor om källardörren kan vara spår av en borttagen stentrappa.

Av inredningen kvarstår vitkalkade timmerväggar i förstugan och stugan samt ett figurativt väggmåleri från karolinsk tid i den sydvästra kammaren, med jakt och stadsmotorväg.

 Dörrfoder av sen 1600-tals typ finns bevarat i den södra vindskammaren som också har en kistspis och troligen fungerat som nattstuga.

Alltså bör det redan från början funnits ett mellanbjälklag.

Enligt skiftes karta från 1771 var flygeln tillbyggd i vinkel åt öster mot förstuköket.

Omkring 1800 har en större ombyggnad skett, möjligen i samband med att den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes., av dåvarande ägaren assessor Grapengiesser.

Till vindsvåningen byggdes en ny bredare trappa, märken av det gamla loppet finns på väggen.

De nuvarande större fönstren med träspröjs och sex rutor i vardera luft och innerdörrar med fyra utanpå liggande fyllningar, bör även ha tillkommit då. Möjligen kan bockgångjärn ha återanvänts från de äldre innerdörrarna, vilket var ca två stockvarv lägre. Märken efter ursprungligt foder syns i den sydvästra kammaren.